Hovrätt m.m.

Hej alla! Tack för alla hejarop och peppningar - de värmer verkligen!

Idag blev jag tvungen att återvända till sjukförsäkringen efter snart 4 månad som utförsäkrad och sen inskriven i något program på Arbetsförmedlingen. Man måste klara av att jobba 10 tim för att få anställning med stöd och innan dess ska man arbetsträna... min arbetsträning gick inte bra i våras och idag konstaterades det att de mikroskopiska chanserna till yrkesverksamt liv som Försäkringskassan tycker sig se, ser inte Arbetsförmedlingen. Och även om den skulle finnas räcker det mikroskopiska teoretiska tänket inte till för den praktiska delen av livet som landar på minst 10 timmar. Jaha, då vet vi det då.

Hovrätten beviljade mig inte prövningstillstånd för överklagan av tingsrättens avslag på skuldsaneringsansökan. Nej, det hade jag inte trott heller. Men jag ska banne mig hela vägen ut visa att jag inte är nöjd med beslutet - alltså överklagar jag även detta beslut. Kostar inte speciellt mycket energi i jämförelse med ansökningsperioden sommaren 2010. Bra bonus i sammanhanget är att skulderna krymper för varje steg, undantaget CSN såklart - som vanligt. Märklig paradox eller bieffekt eller vad man kan kalla det. Men skuldfri - nej. Det går inte att bli. Är fortsatt livstids dömd, bara att inse.

Nyligen klev jag av världen en liten stund och fick ta hand om mig själv på heltid, ägna mig åt terapier och behandlingar. Inga möten eller papper så långt ögat nådde.... nåja, nästan... Fick lite papper eftersänt efter någon vecka ;) Är så glad och tacksam att få stöd och hjälp - har varit inlagd på sjukhus. God vegmat, fantastiska mediciner och helt teknikbefriad - det är livet det! :-D

Men nu är jag hemma i vardagen och möten, sjukgymnastik etc lallar på som vanligt. Blir helt slut av att tänka på det bara. Har fått träffa en ny specialist som gillar att kämpa med och mot F-kassan så det blir intressant att se hur det går framöver. Men ack så lång process det är det också. Nåja, ett steg i taget så får vi se vart det landar.

Har bestämt mig för en ny karriär nu när Af inte kunde hitta någon och Fk troligen snart ändrar inriktning vad det gäller utredningar igen - det brukar de liksom göra enligt min erfarenhet. Jag ska bli fondjägare. Global Grant ska bli min bästa vän och hej vad papper och ansökningar som ska in och ut och fram och tillbaka och oj vad jag ser fram emot att pengarna ska trilla in i överflöd. Yeah! Försörjningsstödet får nämligen inte räkna fondmedel som inkomst = bäst av allt. :)

Åter igen - tack för att just du läser och följer mina vedermödor. Och för att du skriver en rad då och då, det uppskattar jag.

Med ljus och kärlek till dig, på återhörande!

Ytterligare tråkigheter

Sen jag skrev i bloggen senast har jag fått besked om att jag får avslag på min ansökan om skusan med hänvisning till domen i högsta domstolen. Jag har för osäker framtid (tack FK för det) och för låga skulder då två skulder helt plötsligt blivit preskade. Det gör i och för sig mitt totala skuldläge bättre totalt sett men då möjligheten till lån som skuldsatt anses obefintliga i Sverige idag så hamnar jag i ett rätt hopplöst läge ändå. Tips emotttages dock tacksamt om någon upplevt en ljusning angående lån för nystart.


Utdrag ur CSNs inlaga till Högsta domstolen, sista stycket:
”CSN anser vid en samlad bedömning att XXX situation inte kan anses vara en sådan svår situation med avsevärda skuldproblem som skuldsaneringslagen är ämnad för. Hon har tidigare studerat i ca 7 år (1999-2006) och efter hennes examen har hennes inkomstutveckling varit god. Med anledning av att hon idag har fått en fast tjänst ser CSN inget annat än att inkomstutvecklingen fortsatt kommer att vara god. CSN:s erfarenhet är att det är möjligt att förhandla om räntesatsen med många borgenärer, även om inte en skuldsanering inleds. XXX skulder kommer vid en räntefrysning att vara slutreglerade på ca 69 månader utifrån vad som idag kan bedömas om hennes inkomstsituation. Detta innebär att hon inte kan antas sakna förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid.”
Källa: http://blogg.segra.se/


För min del hjälper det inte att frysa räntorna då jag kommer att vara fast i skuldträsket under oöverskådlig tid just tack vare räntorna och extremt låg inkomst, och jag orkar helt enkelt inte kämpa utan garanterade resultat mer, jag har fått nog. En kapitalskuld jag har är på ca 4000 och räntorna på 11t och det motiverar inte till att begära fryst ränta och börja betala 100 spänn i månaden inte. OM jag nu skulle lyckas få till ett sådant avtal över huvudtaget är väl ytterst tveksamt. Och meningslöst. Det ger en återbetalningstid på 12,5 år om jag räknar rätt.

I dagsläget ska jag överklaga domen inom tre veckor och senare försöka komma till ackordsuppgörelser med de få slantar jag nyss fick från ett försäkringsbolag efter en olycka för 1,5 år sen. Dock befarar jag att även ackord kommer bli svårare framöver tack vare denna dom då rätts-Sverige nu visar att folk visst KAN och SKA sitta fast i skuldfällan i evigheter. Oavsett bakgrund.

Någonstans mitt i all tragik att jag har en skuld till FK som börjar regleras någon gång framåt i tiden när papperskvarnarna börjat mala igen för det ger varken CSN eller inkassobolaget några pengar via KFM på väääldigt länge och jag betalar hellre till FK som har rimliga räntor än till något utsugande inkassobolag.

Det gäller att försöka vara glad även om man inte är det. :-/

Läs även andra bloggares åsikter om skusan, skuldsanering, fresh-start, kfm, kronofogden, avslag, räntor


Läs om hur hushållen fortsätter skuldsätta sig här.


Och stöd av andra finner du på: http://www.fresh-start.se/forum/  

Tisdag en dag av sorg

Nyligen kom en dom i HD där en kvinna som skulle få skuldsanering istället fick besked av domstolen att 15 år anses som en överskådlig tid och att hon därför inte beviljas det nu. Många frågor kommer självklart när ett sådant beslut dimper ner mitt i min egna skusan-process. Vad kommer hända med min ansökan nu då? Hur räknar man på mina skulder i förhållande till mitt kommande eller icke kommande yrkesliv? Jag som sedan länge är för sjuk att arbeta och är inne i slutfasen för att få sjukpension med en otroligt låg inkomst.... Men jag är inte där riktigt ännu för besluten är inte tagna någonstans... Varken kring ekonomin, diagnoser eller prognoser eller något. Jag är så innerligt trött på att hänga i luften.

Under alla år jag "hängt i luften" har jag hängivet provat alla möjliga och omöjliga jobb som dykt upp och som presenterats för mig. Jag har passat på att utbilda mig, jag har lärt mig oändligt mycket på vägen. Jag har testat olika praktikplatser, jag har varit för sjuk för att jobba och jag har orkat jobba lite ibland, andra gånger lite mindre. Jag har ansökt om sjukpenning och senare sjukersättning, jag har haft järnkoll på ekonomin när jag sökt bostadsbidrag och jag lovar - det tär på krafterna för har man inkomster från flera olika håll tar det sin lilla tid att räkna och beräkna... sen räkna om så fort något förändras. Är man sjuk ändras delar av livet ganska ofta - likaså ekonomin som följd av det.

Sen kom så i somras, efter 14 år, den dagen då jag insåg att jag inte längre orkar kämpa. De flesta pengar under alla år har gått åt till att betala på skulder som för länge sen skulle varit borta om jag levt i ett mer humant samhälle. Självklart tänker jag då på om vi hade haft absolut preskription efter xx antal år. Nu har jag en historik som skuldsatt med snart 15 år. Den omänskliga utmätningen har jag långa perioder sluppit undan pga ekonomin varit för skral men de perioder jag levt med det har varit hemska. Att leva på existensminimum är att vara totalt ofri för handen på hjärtat - de flesta har mer än kfm, hyra, el och telefon att betala i månadsskiftet. Varför man på kfm inte använder sig av konsumentverkets beräkningar kring privatekonomin är för mig en obesvarad gåta. Förutom de rent livsuppehållande pengarna har många av oss studielån och banklån att betala på. En otroligt lycklig dag i mitt liv var den dagen då mitt banklån äntligen blev färdigbetalt för några år sen... sådana omkostnader tas det noll hänsyn till... Likadant resoneras det kring återbetalningen av studielån. Varför får man inte ha med den kostnaden som en buffert så man slipper nyskuldsättning?

Vart jag vill komma till med mina tankar är att jag de senaste 15 åren levt med ett straff utan möjlighet till benådning, framtidshopp eller tro på ljus i tunneln långt där borta. Under sommaren fick jag iväg min ansökan om skusan och jag har blivit beviljad inledande sen en tid tillbaka. Däremot har nu domen i HD lett till att jag åter igen faktiskt inte har något större hopp om en bra framtid när det gäller ekonomin.

För nu ganska många år sen ringde min goda väninna sen många år tillbaka och bad om att få prata om en sak. Det visade sig handla om en exmakes brev som samma dag anlänt till henne. Han satt anhållen misstänkt för mord. Lång tid senare fälldes han för dråp som skett i fyllan och villan. Han satt av sina år i fängelse och blev efter åtta år en fri man. Så fri man nu kan vara efter en sådan upplevelse som han dessutom inte mindes något av. Men i samhällets ögon var han dock fri. När det gäller den biten. Jag vill inte dräpa någon, jag vill inte sitta i fängelse. Frihetsbedrövning är fruktansvärt. Ändå lever jag ett reducerat och ofritt liv till somliga delar.

Jag har blivit en mästare att ta tillvara positiva saker i livet men ibland orkar jag inte det fullt ut tyvärr. Just nu har det varit en sådan period då livet varit lite väl intensivt av flera orsaker. En av dem har med min pappa att göra. På grund av sjukdom blev han skuldsatt några år före mig och han orkade inte med den biten. Han var en ärlig och hårt arbetande man som åren innan han blev sjuk var egen företagare med visioner, oceaner av kunskap inom sitt område och han hade velat jobba så mycket längre än vad han sen kunde då kroppen inte ville längre. Sjukdom, tragiska livshändelser och söndertrasad ekonomi ledde till att han idag för 11 år sen tog sitt eget liv. Jag får aldrig några svar på hur stor del av ekonomin som gjorde att han levde i hopplöshetens land, jag tror inte ens jag vill veta. Men jag vet att han idag inte finns här hos oss sen länge. Han skulle ha fyllt 65 år nu i december.

Sverige måste vakna upp och se till att medborgarna har en ärlig och uppriktig chans att få komma igen, att få "göra rätt för sig" så långt det nu någonsin bara går när livet inte riktigt blev som det var tänkt. Det blev inte som det var tänkt på grund av att jobbet försvann, sjukdom eller skilsmässa eller både ock kom in i tillvaron och allt ställdes på ända. Alla tjänar på detta, precis alla. Sett till helheten för ett demokratiskt samhälle.

Läs även andra bloggares åsikter om skuldsanering, kronofogden, högsta domstolen, csn, fresh start, svenska gäldenärsföreningen, ekonomisk rehabilitering, pappa, självmord, suicid

Besök gärna: www.fresh-start.se/forum 

Uppdaterat:
 No Cash skriver om sitt osannolika livsöde.
Anyday_now skriver om företagande
Noll Koll skriver insiktsfullt om svenska samhället i stort och domen i HD i synnerhet
Ulrika jämför straffsatsers olika konsekvenser ur individperspektiv
En budget- och skuldsanerares tankar om utmärkt forskning kontra korrupta politiker

Vilans dag

Idag behövde jag en dag i vila efter gårdagen. Jag fick mycket gjort igår men oj så trött jag är idag. För att summera dagen igår skriver jag ändå några rader.

Fogden skrev jag ju om igår, orkar inte bli upprörd igen så låter det inlägget tala för sig självt. Har idag i alla fall fått veta att fler än jag råkar ut för detta pga myndighetens rutiner så jag ska göra vad jag kan för att uppmärksamma problemet. Tjänstemännen som jobbar där verkar inte vilja ha den viljan fast det är de som blir drabbade av strandsatta personer, gång på gång. Antar många mellanlandar där i sin karriär i väntan på nytt jobb... bättre att jobba på fogden än att gå arbetslös som jurist eller? Troligen.

I telefon med CSN fick jag sätta mina lånebetalningar på halvårsbetalning istället för månadsbetalningar, en besparing i avgifter och minskande av antalet brev i lådan som blir rejäl. Detta är en försiktighetsåtgärd ifall jag får avslag på min skuldsaneringsansökan. Jag klarar inte av utmätning OCH återbetalning av studielån, har provat i ett halvår på ett ungefär och jag lovar, det är ingen hit alls. Faktiskt en omöjlighet.

Ett bistert nederlag då jag i snart tre års tid investerat mängder av kämpande och pengar i att komma ur skuldträsket. CSN bet både mig och sig i svansen när de gav impulsen i höstas till att få egendom och lön utmätt i flerdubbel bemärkelse. Synd att man har så hög betalningsmoral. Nu har jag ju tid att drömma om vad jag istället kunnat göra för de ca 35 000 som är inbetalt där helt i onödan. Jag kan i alla fall bevisa för skuldsaneringsteamet att jag då sannerligen kämpat hårt, det kanske är värt något. Men, det jag egentligen skulle skriva var att handläggaren var otroligt trevlig och serviceminded på telefon. Hon förstod problemet snabbt och fixade till det hela. Thank's!

Jag fick av FK veta att avdraget på bostadstilläg troligtvis hamnar på runt en tusenlapp för det inneboende barnet men säkert vet de inte förrän de behandlat just min ansökan. Enorma telefonköer så de ringde upp när jag stod utanför socialkontoret :) Snacka om timing. :)

En god vän sa senare på kvällen att de på annat FK-kontor räknar barnen som barn tills de fyllt 20 år. Varför blev jag inte ens förvånad det lilla minsta? Men beskedet jag fått är att mitt barn är inneboende efter avslutad gymnasiegång.

Inne på socialkontoret blev vi väldigt väl bemötta. Vi var där för att sonen skulle söka pengar igen. Förra gången sökte han för juli månad och fick avslag. Denna gång gällde det augusti månad och han fick bifall redan muntligen. Jobbsökarlistan fick godkänt då han sökt med stor bredd. Jag berättade om vår situation och att jag är medveten om vår kommuns policy att jag som förälder förväntas försörja mitt barn till och med 21 års ålder. Men att jag nu kunde bevisa att jag inte kan göra det och bad därför även om bidrag till hyran för den del FK anser att sonen ska betala hemma. Jag berättade även om Kronofogdens enorma klantighet att jag inte som papprena visar har 400 i utmätning denna månad utan 900 fast beslutet säger ett annat. Och jag blev trodd. Gudars vad det kändes skönt.

Jag kunde visa att bostadbidraget upphört och jag gav henne fullmakt att kontrollera mina uppgifter hos FK för jag har verkligen inget att dölja. Hon ifrågasatte bara om jag själv fått pengar så att jag klarar mig snälla människa. Jag blev faktiskt stum. En liten stund. :) Jag tänkte till och kände att jag orkar inte mer trassel utan bad snällt om att få hjälp med lite hyrespengar utifrån sonens ansökan för då skulle vi ändå kunna ta oss runt även om vi faktiskt ligger back. Hon konstaterade att den möjlighet de kanske skulle kunna ha att ordna med det var i så fall det bostadsbidrag som upphört. Men hon kunde inget lova men för mig kändes det guld värt att hoppet ändå fanns. Innan vi gick därifrån lovade hon dock att göra vad hon kunde och det kändes lite som plåster på såren efter fogdens blunder och dumma rutiner. Det tar tre dagar på ett ungefär att få besked så väntans tid är inne.

Under eftermiddagen idag loggade sonen in på sin internetbank och kom lite förvirrat och frågade om han skulle ha pengar på sitt konto framöver någonstans ifrån... Näe....? Då visade det sig att handläggaren på socialkontoret redan bokfört pengar enligt normen och hyrestillskottet vi sökte om. Så pengar kommer inom några dagar.

Och genast går det lite lättare att andas. Hyran blir betald även denna månad. Och vad jag kan se nu kommer vi även att ha matpengar. Tack. En liten stund fungerar vårt samhälle precis som det ska på just den här fläcken här och nu. Jag är glad för det. Och får ork att kämpa en liten stund till.

Har du inte läst Mannans suveräna inlägg från igår är det inte för sent ännu!

Läs även andra bloggares åsikter om CSN, FK, Kronofogden, Socialtjänsten, överleva

Pingat på Intressant.se  Twingly Bloggping Nyligen