Åtaganden och Beslut

Äntligen en dag helt utan åtaganden och måsten! Så skönt!

Att vara sjuk, leva på sjukersättning och försöka ta väl hand om sig innebär för mig en aldrig sinande ström av åtaganden och möten till höger och vänster... och framåt och bakåt. Jag längtar fortfarande ut till kantarellerna i skogen men idag när jag så äntligen har tid till detta orkar jag absolut INGET. Jag känner mig fri, slappnar av, har äntligen sovit en hel natt, örongången på höger sida har slutat väsnas och knaka så troligen spänner jag mindre i nacke och axlar och slipper därmed andra besvär. Jo, det kan låta som en liten skitsak men jag vet vad det står för i mitt liv så jag tar alla dessa små varningssignaler på största allvar. Och tankarna går till människor som heltidsjobbar och har flera fritidssysselsättningar därtill - hur orkar de? Men jag har också varit en sådan så då tänker man ju inte på det - livet går vidare precis som det ska bara.

Igår dök det upp ett brev som varit på vift i 6 dygn. FK kallar till möte på AF och jag fick 48 timmar på mig att inställa mig. Precis som om jag har så mycket ledig oplanerad tid så jag bara kan rusa iväg??? Vad tänker människan bakom brevet som skickar det med B-post en vecka innan mötet ska ske??? Skit samma, just det klockslaget är jag helt obokad så jag viker en timma till det så blir det gjort och en sak mindre att hängande över mig.

Sist men inte minst - jag har fått inledande skusan! :)) Det finns många frågetecken fortfarande men ett steg närmare ett avslut har jag kommit. 15 år + 5 år skusan = 20 år som skuldsatt sen fri om allt går igenom. Synd att inte politikerna fattar vad en sådan situation kostar samhället totalt sett. Jag är övertygad om att jag varit friskare och mått bättre om jag blivit friskriven från skulder som uppkom när jag blev sjuk för så många år sen. Det är omänskligt att inte kunna få en ände på något som förstör livet så enormt mycket som skulder och betalningsanmärkningar. Och som sliter på en inte minst. Dags för Sverige att snegla på de nordiska grannländerna som räknat ut detta för länge sen...! Men nu är det som det är och mitt fjärde steg är avklarat! Steg 1 var att förbereda ansökan, steg 2 att skriva den och steg 3 att vänta på besked. Nu har besked 1 kommit från KFM och jag har klarat av steg 4 med andra ord. Enligt mitt sätt att räkna alltså! :)

Och en ängel med strålande vit energi tycker jag passar bra just idag! :) Grattis på mig själv!

Läs även andra bloggares åsikter om skusan, KFM, Kronofogden, Seger, sjukersättning

Pingat på twingly och nyligen.se

I med- och motvind

Idag har jag varit på avstämningsmöte. Tänka sig. Vi skulle stämma av vad som ska hända härnäst. Inte för jag blev så mycket klokare av det men träffade min trevlige läkare och två handläggare, också trevliga, från Försäkringskassan. Så det vi bestämde var att vi nu ska blanda in arbetsförmedlingen. Jag ska få min arbetsförmåga fastställd. Hå hå ja ja. Har ingen aning om vad jag vill... Jo, det är klart jag har men det gäller att hålla sig inom rimlighetens gränser...

Jag vill ju få fatt i min "sömnadstarm" så det finns säkert en liten systuga där jag kan prova att vara lite där och då så det får utredas lite hipp och lite hepp. Har jag tur får jag lite trevligt under tiden också. Och får träffa lite folk. Det är bra trist att gå hemma jämt. Sen tillkommer troligen sjukgymnastik, andra möten, läkarbesök, vård etc etc så nog lär min almanacka bli full den här hösten också. Oavsett hur det går med att prova att jobba lite.

Eftersom jag nu åker gratis här i två veckor på mitt prov-åkar-kort så var jag ju självklart tvungen att testa att åka kollektivt även idag. Och åkte det gjorde jag. Upplever sådant jag i normala fall inte upplever och det ger ju intryck det också. Som att det som med bil tar 15-20 minuter med buss och tåg tar ca 2 timmar. Nåja, för många är tid pengar, dock inte för mig just nu. Jag investerade min tid och sparade min dyrbara bensin. Och fick ont i bäckenet av att gå i trasig rulltrappa... jag som brukar leta upp hiss om det läget inträffar men tji, jag bra gick efter alla andra jag. Det gick bättre än jag trodde men sista biten var dryg... och det känner jag nu då det svider och bränner som skam. Så det kan gå.

Och så politikerna i vårt EU bestämmer... när man anländer med tåget går bussen precis så det inte finns någon gångtid däremellan... Men tydligen är de synkade med övriga Europa, synd de inte synkade dem med våra tåg och övriga bussar istället.

Läs även andra bloggares åsikter om fattiga riddare, FK, kommunikationer, EU, arbetsförmåga

Pingat på twingly och nyligen
Bilden lånad hos metro.

Sköna Söndag

Nu börjar det märkas att hösten är här. Trist att behöva uttrycka sig så i augusti men det är verkligen höstväder pga allt regnande vi har haft även i detta års augusti... När man som mig bor i Västra Götaland bor man i en stor region. Det här har sina fördelar ibland. Dels har vi inom regionen tillgång till många olika sjukhus, en del specialistvård osv. Men bäst av allt är nog kollektivtrafiken. Ok, det finns mycket att göra för att förbättra den men variationen kring månadskort etc är stor. Och för att locka invånarna till att åka kollektivt får man vid inflyttning hit, eller flytt inom regionen för all del, ett prov-åkar-kort som gäller för fritt åkande i 14 dagar.

Det här fria åkandet har jag inte löst in förrän häromdagen, fast det är två år sen jag flyttade senast. Men nu blev det så äntligen av. Och med buss och tåg tog vi oss igår till Göteborg. Utan några större krav på att göra något som helst... framför allt skulle vi absolut inte göra av med några pengar... nåja, så få ören som möjligt i alla fall.

Det som Göteborg har gemensamt med Norrköping är ju spårvagnarna... man blir aldrig för gammal för att tycka det är kul med variation och det får man om man testar olika transportsätt! :) Jag hade sett ut en tygbutik jag ville besöka och det tog ca en kvart från centralen dit med spårvagn... Helt lagom tur med andra ord. :)

Jag försöker få kontakt med min förmåga att sy, den har varit borta under flera år och ett nyligt försök resulterade i felvända sömmar... tokiga beräkningar etc... men det var ROLIGT ändå. Och jag har lite i smyg börjat samla tygbitar i en ljus färgskala som med tiden ska bli ett överkast... med tiden. Jag hittade några stuvbitar till detta projekt igår på tygbutiken i Göteborg. Och lite tyg och spets till lampskärm som ska sys framöver - måste bara hitta en stomme först.

Och det här fick mig att tänka på konsekvensen av att inte kunna ägna sig åt det man egentligen vill och ska ägna sig åt (för att må bra) utan en väldans massa energi läcker till myndigheter, beslut, överklaganden, ansökningar, möten, tester, kämpande och svärande. Någonstans på vägen tappar man delar av sig själv. Och man hittar nya delar och sidor av sig själv man inte visste om. Men jag längtar till vissa av de bitar som tidigare var jag som jag tycker om. Mitt tyg-samlande får stå för den processen.

Idag tänker jag därför vila med gott samvete... :-)

Önskar det fanns loppisar i min lilla stad som är öppna på söndagseftermiddagen... det var så mysigt förr när man kunde ta en lugn cykeltur ner på stan, besöka ett par loppisar, ta en fika och bara vara.... kanske göra något fynd... Men det det har inte kommit hit till Skaraborg ännu tyvärr... här är det väldigt mycket det gamla på-landet-stuket. Man går upp tidigt på morgonen, ut och fixar sina ärenden och har sedan dagen kvar till annat. Det är inte fel det heller men det passar inte mig... Nej, jag saknar mina söndagar fast det är så många år sen nu.

Läs även andra bloggares åsikter om fattiga riddare, skulder, loppis, glädje, energi, höst

Pingat på twingly och intressant