Riksfogden

Nu har jag läst Rikskronofogdens svar på Mannans brev. Läs här!

"Jag vill inledningsvis säga att den konkurrens mellan reglerna i föräldrabalken och utsökningsbalken som du talar om inte är en juridisk realitet. I en utmätningssituation är det utsökningsbalkens regler som är avgörande."

Hela mailet är mycket informativt och det här citatet ovan tycker jag är det mest fantastiska av allt och egentligen kontentan om var någonstans man måste börja för att få en ändring till stånd. Var detta är någonstans i praktiken vet jag inte. Än. I min vardag är barn barn. I kronofogdens vardag är de ingen juridisk verklighet när de jämför föräldrabalken och utsökningsbalken.

Barnen är med andra ord chanslösa då föräldrabalken och barnkonventionen etc inte behöver tas hänsyn till tack vare utsökningsbalken. Summan av allt med andra ord.

Det räcker så för idag. Mål-lös men inte så länge. Bara för en stund.

Läs även andra bloggares åsikter om rikskronofogden, kronofogden, fattiga riddare, barn, umgängesföräldrar, fattigdom

Pingat på intressant.se  twingly.com

Skulsaneringsteamen o Madame Ask

Heja heja på mig själv! För någon månad sen lämnade jag in min ansökan om skuldsanering så lever på hoppet. Tycker 15 år i denna sits räcker. Med råge. Nu vill jag få börja mitt nya liv. NU.

Men många fler än mig söker så köerna är långa.

På Fattiga Riddares Forum har jag dock läst att teamen som sköter våra ansökningar fått 50 miljoner för att anställa fler inför att nya skuldsaneringslagen skulle träda i kraft..... men någon ny lag blev det inte. Hmm... Men pengar fick de till att sköta ansökningarna...

Så vad är det som händer eftersom beskeden på de flesta kontoren verkar dröja allt mer... Nåja, semestertider är semestertider för all del.... hmm...

Men.... Törs man gissa att ansökningarna blivit ännu fler just sista två månaderna eller???? För 50 miljoner borde ju vara ganska många tjänster eller?

Beatrice Ask: Du kan inte bara se till att vara kompis med inkassobolagen. Du måste även se till de mänskliga värdena hos de som lever som skuldsatta. Även vi vill ha semester någon gång, typ vart annat eller vart femte år. Minst. Och vi vill att föräldrar ska få vara föräldrar och ha råd att umgås med sina barn och ge dem mat därtill - varannan helg om inte på heltid. Det vore väl ändå ett minimum? Inte är det väl för mycket begärt heller. Tycker jag. Men uppenbarligen inte du.