Nätverk

Häromdagen fick jag frågan om hur mitt nätverk ser ut. Det är inte ofta jag funderar på det. Uppriktigt sagt. Men jag har gjort så. Tidigare. En gång då allt ställdes på sin spets i livet. Nja, flera gånger förresten. Men senast var för sju år sen.

Vänner. Utan vännerna skulle jag gå under. Livlinorna. Vi bor på olika håll vilket är otroligt tråkigt ibland men ändå - hellre ett fång goa vänner långt bort än inga alls. Även vänner på nära håll är gott. Men de har tunnats ut efter flytten för två år sen då vi bytte kommun. Förr kunde jag gå ut och träffa många jag kände, idag kan jag vara ute hur länge som helst utan att ens se någon jag känner igen men har ändå folk jag litar på inom gångavstånd. Ändå bor vi i en ganska liten stad även nu. Men lite större än tidigare. En typisk liten småstad. Jag känner mig priviligerad verkligen.

Familjen. Mamma bor numera i samma stad som oss igen. :) Gott. Min ena bror - har tre stycken yngre sådana. Alla bosatta långt borta i storstaden. Men de har det bra där så det är okej. Och himla kul att hälsa på dem ibland om än inte ofta. Längtar till att köpa mig en tradera-biljett och bara vara där en stund. Ena brodern fick jag den allra finaste glittrande spargrisen av till semestern jag drömmer om då skusan är avklart.. ifall jag får den beviljad... ska samla mynt.... :) Den andra brodern skickade pengar till födelsedags present nyligen. Ojdå, det var mycket pengar för mig och han tyckte bara det var kul att kunna hjälpa till. Ok, har använt dem till matpengar nu tills pengarna kommer på onsdag men önskar mig en fin, lyxig lampa jag annars absolut inte skulle ha råd att köpa så det SKA jag bara fixa när jag kommer till Ullared nästa vecka. Okej... konsumtion... Skit samma. Har hamnat i att jag måste unna mig något. Och en present är en present.

Annars när man blivit "gammal" är det roligaste faktiskt att bli ihågkommen när man fyller år. Och alla tre bröder kom ihåg att ringa denna gång, det ärr jag jätteglad över! :)

Jag ska ju snart provtestas för jobb igen. Nätverkande vore roligt men jag vet inte om jag håller i längden. Nätverkande för sådana som oss. Vi som inte har ett parti att rösta på ens om en månad. Nätverkande för sådana som oss som behöver stöd i skuldträsket, vi som varit där länge. Och vi som vill ut därifrån.

Någon i ett annat nätverk (på internet) sa häromdagen att ingen pratar om hur påfrestande tiden medan man väntar på besked om skuldsanering är. Det är den. Jag är innerligt trött på att vänta. Men måste vänta vidare och har gjort vad jag kan. Och har tillit. Tillit att det finns ett slut på det här, att jag får komma till vägs ände.

Valde ytterligare en bild idag från sökningen på glädje! :)

Läs även andra bloggares åsikter om skuldsanering, fattiga riddare, väntan, kronofogden, nätverk, nätverkande

Pingat på intressant.se twingly.com