Trötthet

Mina idéer för bloggande har tillfälligt sinat och jag är trött. Väldigt trött.

Väntar på att ork och energi ska återvända för det gör de ju trots allt... till slut... nu för tiden.

Har läst i Annsies blogg - Jag måste väl inte ljuga? om orimligheten i att inte på 11 år få vård och sen inom tre månader anses vara friskföklarad att gå ut i jobb men ändå inte få jobba? Ytterligare en faktor att bli trött över...

Forumet fattiga riddare har halvdött nu, en del nya folk som hittar dit men där ser man vad konflikter ställer till det. Enade vi stå, söndrade vi falla.... typ... Blir med andra ord trött där också. Men vill följa dem jag lärt känna och som liksom mig väntar på besked på ansökan om skuldsanering. Kanske det blir lite mer fart efter semestern men många av de roliga, trevliga folket är borta... :(

Idag har jag dock inte varit för trött att fixa lite hemma, har möblerat om i mitt minisovrum.... och av att ställa sängen mot en vägg fick jag in en hel skänk där... hade att välja på att göra mig av med skänken eller möblera om... så valet gjordes efter ett par månaders funderande... Det blev bra till och med. Orken räckte inte till golvtvätt så det sparade jag till i morgon :) - ska väl ha något att göra då också. :)

Läs även andra bloggares åsikter om myndihgeter, kronofogden, fattiga riddare, rättslös

Pingat på Intressant.se Twingly Bloggping

Upprättelse

Idag fick jag ett stort, tjockt brev från Kronofogden.

Det innehöll utdrag över de beslut som tagits på myndigheten, besluten i sig och vilka åtgärder som ska ske framöver.

Och jag hade rätt! Fick inte på papper att handläggaren hade avvikande mening på telefon men har nu på papper på att de rättar till det framöver, som blivit fel bakåt i tiden.

Mina 900 denna månad kommer ju inte åter här och nu eftersom de raskt hoppade vidare till fodringsägarna men det fixar sig längre fram. Slipper utmätning i augusti, september, oktober och får tillbaka 96 kr i november.

Alltid något. Är glad och känner att jag fått upprättelse.

Min skusan-ansökan kommer troligen att behandlas någon gång under hösten och vad som kommer att hända i praktiken med dessa pengar vete sjutton. Men nu är det rätt på pappret. Här och nu i alla fall. Om det inte blir rätt i plånboken får jag ta itu med det sen. Just nu får det vara i väntan på besked om skusan. Och papper kommer till snälla Ulrika som lovat att se över mitt ärende! Det finns änglar i vardagen som stöttar och ser till att man ska stå på sig när det blivit fel... jag lär mig så sakteliga.

Helt klart finns ett fel i systemet - eller många menar jag - och sådana här orimliga situationer ska inte behöva uppstå varken för de anställda på myndigheten eller framför allt för mig som gäldenär så visst finns det anledning att kämpa vidare med detta. Varför man inte lägger in en spärr i systemet så att mer pengar än det finns beslut på skickas vidare till fodringsägarna går inte att begripa.

Idag kom också beslutet från soc till sonen som får pengar till sin del av hyran - vi överlever och det har jag också svart på vitt. :D Vete sjutton om vi inte ska fira med en glass i dag - TVÅ lösglassar var på en vecka - Nä, det kanske blir lite FÖR lyxigt ;)

En bra länk om åldern på skulderna vid skusan-ansökan hittade jag idag - intressant läsning och kan vara användbar info ifall man får avslag på ansökan. :)

Här och nu upplever jag äntligen någorlunda liten balans.... faktiskt. :)

Läs även andra bloggares åsikter om Fattiga Riddare, Kronofogden, Socialtjänsten, Upprättelse, Skusan

Pingat på Intressant, Twingly, och Bloggping

Vilans dag

Idag behövde jag en dag i vila efter gårdagen. Jag fick mycket gjort igår men oj så trött jag är idag. För att summera dagen igår skriver jag ändå några rader.

Fogden skrev jag ju om igår, orkar inte bli upprörd igen så låter det inlägget tala för sig självt. Har idag i alla fall fått veta att fler än jag råkar ut för detta pga myndighetens rutiner så jag ska göra vad jag kan för att uppmärksamma problemet. Tjänstemännen som jobbar där verkar inte vilja ha den viljan fast det är de som blir drabbade av strandsatta personer, gång på gång. Antar många mellanlandar där i sin karriär i väntan på nytt jobb... bättre att jobba på fogden än att gå arbetslös som jurist eller? Troligen.

I telefon med CSN fick jag sätta mina lånebetalningar på halvårsbetalning istället för månadsbetalningar, en besparing i avgifter och minskande av antalet brev i lådan som blir rejäl. Detta är en försiktighetsåtgärd ifall jag får avslag på min skuldsaneringsansökan. Jag klarar inte av utmätning OCH återbetalning av studielån, har provat i ett halvår på ett ungefär och jag lovar, det är ingen hit alls. Faktiskt en omöjlighet.

Ett bistert nederlag då jag i snart tre års tid investerat mängder av kämpande och pengar i att komma ur skuldträsket. CSN bet både mig och sig i svansen när de gav impulsen i höstas till att få egendom och lön utmätt i flerdubbel bemärkelse. Synd att man har så hög betalningsmoral. Nu har jag ju tid att drömma om vad jag istället kunnat göra för de ca 35 000 som är inbetalt där helt i onödan. Jag kan i alla fall bevisa för skuldsaneringsteamet att jag då sannerligen kämpat hårt, det kanske är värt något. Men, det jag egentligen skulle skriva var att handläggaren var otroligt trevlig och serviceminded på telefon. Hon förstod problemet snabbt och fixade till det hela. Thank's!

Jag fick av FK veta att avdraget på bostadstilläg troligtvis hamnar på runt en tusenlapp för det inneboende barnet men säkert vet de inte förrän de behandlat just min ansökan. Enorma telefonköer så de ringde upp när jag stod utanför socialkontoret :) Snacka om timing. :)

En god vän sa senare på kvällen att de på annat FK-kontor räknar barnen som barn tills de fyllt 20 år. Varför blev jag inte ens förvånad det lilla minsta? Men beskedet jag fått är att mitt barn är inneboende efter avslutad gymnasiegång.

Inne på socialkontoret blev vi väldigt väl bemötta. Vi var där för att sonen skulle söka pengar igen. Förra gången sökte han för juli månad och fick avslag. Denna gång gällde det augusti månad och han fick bifall redan muntligen. Jobbsökarlistan fick godkänt då han sökt med stor bredd. Jag berättade om vår situation och att jag är medveten om vår kommuns policy att jag som förälder förväntas försörja mitt barn till och med 21 års ålder. Men att jag nu kunde bevisa att jag inte kan göra det och bad därför även om bidrag till hyran för den del FK anser att sonen ska betala hemma. Jag berättade även om Kronofogdens enorma klantighet att jag inte som papprena visar har 400 i utmätning denna månad utan 900 fast beslutet säger ett annat. Och jag blev trodd. Gudars vad det kändes skönt.

Jag kunde visa att bostadbidraget upphört och jag gav henne fullmakt att kontrollera mina uppgifter hos FK för jag har verkligen inget att dölja. Hon ifrågasatte bara om jag själv fått pengar så att jag klarar mig snälla människa. Jag blev faktiskt stum. En liten stund. :) Jag tänkte till och kände att jag orkar inte mer trassel utan bad snällt om att få hjälp med lite hyrespengar utifrån sonens ansökan för då skulle vi ändå kunna ta oss runt även om vi faktiskt ligger back. Hon konstaterade att den möjlighet de kanske skulle kunna ha att ordna med det var i så fall det bostadsbidrag som upphört. Men hon kunde inget lova men för mig kändes det guld värt att hoppet ändå fanns. Innan vi gick därifrån lovade hon dock att göra vad hon kunde och det kändes lite som plåster på såren efter fogdens blunder och dumma rutiner. Det tar tre dagar på ett ungefär att få besked så väntans tid är inne.

Under eftermiddagen idag loggade sonen in på sin internetbank och kom lite förvirrat och frågade om han skulle ha pengar på sitt konto framöver någonstans ifrån... Näe....? Då visade det sig att handläggaren på socialkontoret redan bokfört pengar enligt normen och hyrestillskottet vi sökte om. Så pengar kommer inom några dagar.

Och genast går det lite lättare att andas. Hyran blir betald även denna månad. Och vad jag kan se nu kommer vi även att ha matpengar. Tack. En liten stund fungerar vårt samhälle precis som det ska på just den här fläcken här och nu. Jag är glad för det. Och får ork att kämpa en liten stund till.

Har du inte läst Mannans suveräna inlägg från igår är det inte för sent ännu!

Läs även andra bloggares åsikter om CSN, FK, Kronofogden, Socialtjänsten, överleva

Pingat på Intressant.se  Twingly Bloggping Nyligen 

Kränkt, förbannad och ledsen

Jag kommer aldrig aldrig någonsin att förstå hur i h-----e någon kan jobba på kronofogdemyndighetens verkställighet och gå hem och sova gott på natten. Vad är det för människor som jobbar där egentligen??? Vari finner man nöje, arbetsglädje och kan uppleva en hög arbetsmoral efter en arbetsdag egentligen? Varför protesterar inte människan bakom telefonluren och säger att det här är fel, jag ska göra allt för att hjälpa till så det blir rätt och som det ska vara för VI HAR GJORT FEL.
Förra gången, den 30/6 var där en trevlig kvinna som rättade beslutet hon felaktigt hade fattat, bad om ursäkt och skulle skicka det utmätta beloppet tillbaka till mig. Jag hade uppgett att vi inte längre har underhåll vilket de rutinmässigt räknar med att man har då man har barn och inte barnet inte bor med båda föräldrarna. Vilket vi alltså inte hade för juni månad.

Det gamla beslutet angav att disponibelt belopp var ca 1200.-

Nytt beslut daterat den 30/6 kom om att det fanns 0:- i disponibel inkomst.

Nästa beslut daterat den 9/7 angav att disponibelt belopp var ca 400:-.

Så långt är allt frid och fröjd. Jag skulle få tillbaka det utmätta beloppet för juni månad eftersom KFM gjort fel.

Men nu kommer stötestenen: Jag hade redan fått tillbaka de ca 1200.- för att jag hade fått beviljat att köpa glasögon för 1800.-

I MIN NAIVA LILLA VÄRLD tar jag för givet att detta ska korrigeras automatiskt, när jag sen fick papper från banken i fredags kväll om att jag istället för att få tillbaka hela det utmätta beloppet som FK dragit efter den gamla uträkningen istället får tillbaka 400 (istället för de ca 1200.-) ringer jag såklart till fogden och påpekar glatt att nu har det blivit fel här.

Då visar det sig att pengarna redan lämnat myndigheten och de inget KAN ELLER VILL GÖRA för att rätta till problemet.

De anser att det diffar på drygt 800 som jag framåt kan få tillbaka. Det de drog den 19 juli har redan skickats vidare och går således inte att återkalla. Varför kan de helt enkelt inte hålla på pengarna en månad så sådana här situationer inte behöver uppstå??? De gör fel, de är människor och låt dem ha lite marginaler så vi stackare i andra änden slipper sådana här trauman gång på gång. Och kanske kanske kan den bakom besluten må lite bättre också efter sin arbetsdag. En win-win-situation med andra ord.

Men de 800.- stämmer inte med min uträkning alls. Jag är totalt rättslös, jag får inget beslut att överklaga, jag har inga jurister i ryggen och KAN INTE GÖRA ETT FÖRBASKAT DUGG. Bara för att de inte går in och rättar i efterhand - hon ville ha det till att jag skulle ringt före den 30/6 den gången det begav sig då. Jag upptäckte ju för sjutton inte förrän den dagen att de gjort fel. Jag är ingen robot - jag är en vanlig, trött, sjuk människa som slåss mot väderkvarnar som jag för en stund trodde ville att allt skulle gå rätt till.

Inte undra på att många ger upp och skrattar åt allt. Det gör nog jag också med tiden men här och nu är jag bara kränkt, förbannad och ledsen. 

Fogden skyller på försäkringskassan, fogden vill inte ge mig papper på att de gjort fel så jag kan överklaga beslutet, fogden vill inte intyga soppan till soc så jag kan gå dit och få hyres- alt matpengar för vi klarar oss inte i augusti EFTERSOM KRONOFOGDEN GJORT FEL.

Felet är enligt dem FÖRSÄKRINGSKASSAN. Därför vill man inte heller rätta till det.

Och här sitter jag som liten människa som har pratat med en annan liten människa med ett helt regelverk bak i ryggen.

Jag har varit alldeles för sanningsenlig, jag har gjort precis allt rätt. Fogden har lagt till inkomster jag inte har och de vägrar rätta till det. 


FAST DE GJORT FEL KAN OCH VILL DE INTE RÄTTA TILL DET.

Och för att Adler ska kunna prata vidare om BALANS måste jag bara tillägga - VISA I HANDLING ATT DU VILL UPPNÅ BALANS. Snacka inte bara om det. Och du Adler - ÄR DET DETTA SOM KALLAS FÖR EMPATI??????????????

Bild lånad av Ulrika

Empatisk nyfiken boss.... hå hå ja ja. Upp till bevis Adler! Alltså hon som är på bilden med Per från blogg.fattigariddare.info iklädd sin käcka rosa tröja i Almedalen juli 2010. Där delade hon med medarbetare ut en broschyr om hur de jobbar för att få balans mellan sig och inkassobolagen i sken av att de skuldsatta ska uppnå det som evighetsgäldenärer.... typ.


Läs även andra bloggares åsikter om Fattiga Riddare, Kronofogden, Skulder, Fattigdom, Barnfattigdom


Intressant.se 

Umgängesbarn har inte rätt till båda föräldrarna

Ulrika bloggar med samma energi vidare om kronofogdens val att inte välja att sätta barnen i främsta rummet. Barnen har inte rätt till båda sina föräldrar under uppväxten och samhället har blivit konstigt... vad är det som sker med vårt land? Vi som en gång var så stolta över att vara svenskar...

Vad hände på vägen?

Kan vi inte ta hand om våra barn och vara mänskliga inom våra myndigheter utan alltid stirra oss blinda på vad som är rätt enligt praxis har det gått för långt. Lagtexter och paragrafryttare står på ena sidan, på den andra står människor av kött och blod som lever, andas och ska vara goda samhällsmedborgare. Var tog sig den ena sidan rätten att sluta bry sig om människorna på den andra sidan? När förvandlades vi till något som ej ska respekteras och värderas högt längre?

Var någonstans på vägen blev det så här? Är folk som har anställningar så rädda för att bli av med jobbet så man sväljer alla galenskaper med hull och hår eller varför har överheten sådan enorm makt så de anställda inte ställer sig upp och säger NEJ, nu räcker det???

Idag, år 2010 i Sverige har vi en havererad sjukförsäkring, en omänsklig "hantering" av människor inom myndigheterna och ett elit-tänkande där alla ska vara stöpta i samma form. Allt fler barn och vuxna får diagnoser vi aldrig tidigare hörde talas om. Förr var det okej att alla var olika, det var inte konstigt. Idag går vi till läkare, får diagnoser och sorteras in i olika fack.

Eller så är vi helt "normala" elit-människor som springer i ekorrhjulen tills vi stupar och då är vi inte vatten värda längre, då kastas vi ut utan skyddsnät och ska klara oss helt själva och vara utlämnade till olika handläggares tyckanden och tänkanden beroende på deras dagsform.

VILL MAN SÅ KAN MAN FÖRÄNDRA.


MAN KAN VÄLJA ATT BETE SIG MÄNSKLIGT.


OM MAN VILL.

Och för att uppnå BALANS måste man aktivt våga välja just balans.... inte bara prata om det....

Läs vidare hos
Ulrika:  Om umgängesbarnen

The Rocker: Om lyxfällan kontra verklighetens evighetsgäldenärer.

...med flera...

Ett långt och lyckligt liv

I dagens SVD hittar vi följande artikel:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vi-lever-langre-men-klyftorna-blir-djupare_5036033.svd

Däri konstateras att vi lever längre men klyftorna blir större. Inte förvånande. Här är några utdrag ur artikeln men läs gärna hela, den är intressant.

******************

 "Sir Michael Marmot".. "Han är chef för The International Institute for Society and Health i London och leder sedan 2005 en global hälsokommission inom Världshälsoorganisationen, WHO. Han har kartlagt den osunda och ojämlika folkhälsan i världens länder och nyligen även redovisat en specialgranskning av läget i Storbritannien. Den brittiske folkhälsoexperten anses vara den som kan de stora globala hälsofrågorna bäst av alla."

"I Sverige har höginkomsttagarna fyra gånger mer än den femtedel som har de lägsta inkomsterna"

"Enligt Michael Marmot kan sjukvården bara bidra med 20 procent för att förbättra folkhälsan. Det handlar om att öka tillgängligheten, satsa mer på förebyggande vård, att se till att sam- arbetet fungerar mellan lokala och centrala vårdnivåer och att satsa på kunskap, utbildning och utvärderingar."

"Men det är mycket som är viktigare. Att bekämpa fattigdom, att skapa jobb och goda arbetsvillkor och att ge människor kontroll över sina liv. Alkohol har till exempel stor betydelse på folkhälsan, det är troligtvis den näst viktigaste orsaken till att människor dör i förtid, påpekar Michael Marmot."

"–Folks hälsa är ett bra mått på hur samhället fungerar. Men man kan bara göra något åt det om man har makt över sitt dagliga liv. Det får man genom ekonomiska förutsättningar och genom utbildning."

"Skillnaden var tidigare 2,5 år – men nu lever en högutbildad fem år längre."

******************

Intressant att notera är att vi har valår i år och vad säger alliansen om dessa siffror?

Och hur kan vi skapa Balans av detta? Ett samhälle blir aldrig bättre än hur de sämst ställda har det.... som tidigare sagt... men ack så aktuellt.

Bostadsbidrag och bostadstillägg

Bostadsbidragets vara eller icke vara. I ett land där man är beroende av bostadsbidrag känns det egendomligt att systemet FK handlägger det i är så gammalmodigt och krångligt. Jag vet att det blivit bättre men det blev inte bra nog.

Tiden med bostadsbidrag är nu över för min del då sonen tagit studenten. Alltid ett orosmoment mindre. Men i början av året fick jag veta att de ansåg jag tjänat för mycket under 2008 och visst, det har de papper på. Det som händer var att jag fick ett års utbetalningar från AFA på en och samma gång framåt höstkanten 2008. Jag hade ingen tanke på att det kunde slå så snett som det gjorde. Så 4800 ska tillbaka till FK. Med utmätning och leva på existensminimum är det en omöjlighet, speciellt som det nu upphört, annars hade de gärna kunnat behålla det istället för att fogden tar det månad efter månad.

Men nu är det så fiffigt ordnat att FK kan gå in och ta samma belopp som fogden utmäter då det finns skulder till dem och då man har sin ersättning därifrån. Mitt ärende är på kö, jag är inte ensam om i Sverige att ha blivit återbetalningsskyldig för år 2008 nämligen. De kör samma policy på ett ungefär som KFM, man kan beviljas anstånd till tandvård, glasögon osv och verkar ta det med ro enligt handläggaren jag pratade med. Detta hade jag aldrig hört talas om tidigare dock och jag måste säga att det gläder mig på något märkligt vis.

Hmm... glädje? Utmätning? Känns som det snurrar i skallen... Nej då, det roliga i sammanhanget är att inkassobolagen får inga pengar om de går till FK och det gillar jag på något absurt litet vis.... :-) Snacka om att vara lättroad.... :) Intrum J ligger inte högt i anseende hos mig.... :-)

Men så finns det här med bostadstillägg också. Det är inte samma sak som bostadsbidrag. Det är ännu krångligare att söka, mängder med papper ska visas upp och kopieras gång på gång. Bland annat bankbesked, deklaration etc. Det är sååå trist. Men ok, jag behöver pengarna så det är bara att kämpa på. Bostadstillägg kan man få om man lever på någon form av liten pension (och sjukersättning som man kan få efter sjukpenning om man är fortsatt sjuk räknas som en form av pension). Inte för inte som det hette förtidspension tidigare. Då förstod i alla fall alla vad det var för något. Så jag har en tillfällig pension som bara ibland kallas för pension. Och eftersom pensionen är så liten så får jag bostadstillägg. Om de någon gång blir klara med beslutet vill säga. Jag lämnade in ansökan i maj. :(

Idag hade jag nytta av min "pension", trodde jag. Jag skulle gå på bio och då hade jag fått 30 kr rabatt på biljetten om jag visar upp mitt intyg från FK. Men jag orkade inte så bättre lycka nästa gång.

SL - Stockholms lokaltrafik, har också bra rabatter för oss med intyg men sist jag var där använde jag mest bilen.... hmmm... och lånade snälla brorsans kort.. :) Så då blev det gratis istället. :)

Nåja, det händer att man kan ha nytta av att vara nästan pensionär.

Och nästan orka dra nytta av det.

Och bostadstillägg är det ovanligare att man måste betala tillbaka också. Alltid något. Men självklart har det hänt mig. För att FK hade så långa handläggningstider för två år sen. Det fick jag betala för fast jag anmälde, ringde och frågade och påminde.

Himla tur att inte Försäkringskassan tjatar om balans som fogden gör. Alltid något att vara glad för.

Enkel matematik blev svår

Idag har jag varit på försäkringskassan igen. Förra veckan fick jag veta att jag skulle få bostadstillägg utbetalt under denna vecka, min ansökan hade felaktigt för det första gått ut till mig - sen hade den blivit liggandes obearbetad då beräkning och beslut skulle gått med automatik. Ingen visste varför. Men blev lovad tilläggsutbetalning då de hade alla uppgifter de behövde. Men inga pengar kom men däremot brev om att de önskar fler handlingar för att beslut ska kunna tas. Hur kunde det pappret ta 1 ½ vecka på sig att komma mig till del? Jag hade kunnat fixa fram ev papper direkt om jag bara så hade vetat om att de än en gång skulle ha in dem.

Försäkringskassan skannar in sina papper och handläggarna ska kunna använda dem till olika beslut då de lagras i datorn. Men om man söker bidrag flera gånger på flera olika avdelningar har de inte tillgång till alla dessa inskannade papper utan jag som klient  ska gång på gång se till att de får nya papper att skanna. Och förvara. För inte kan väl papprena bara försvinna i original.... Nejdå, det har jag tagit reda på. Ifrågasatte skarpt för ett år sen varför de inte kan hålla reda på mitt hyreskontrakt utan skulle ha det gång på gång på gång. Jag vill inte ha det ute och dansa på okänd plats utan krävde besked - var tar mitt kontrakt vägen rent fysiskt - var är mitt papper???

Fick veta att det lagras i datorn. Men komma åt det, nej se tji det går inte. Utan nytt fysiskt papper ska lämnas in. Men var är mitt papper?? I en bunker långt under Kumla blev svaret till sist.... Jaha, åk dit och hämta det då kunde jag ju inte låta bli att säga.... Pust. Fick faktiskt svaret att de inte har tid med det... *fniss* Klar förbättring från nyåret i år då jag förra gången skickade in ansökan, papper osv... numera kan de hålla reda på just hyreskontraktet... där ser man! ;)

Idag skulle de ha in kopia på det gulvitrandiga pappret från deklarationen. Ok, det kanske de inte har hunnit få eftersom det nya kom i slutet av april.... Men senaste hyresavin skulle också med... ok.... då tar jag med den också då. Vad jag inte kan begripa är varför de ena stunden säger att de har alla handlingar för att fatta ett beslut och i nästa saknar ett antal?

Den här matematiken går inte ihop. Inte för mig i alla fall.

Nåja, för att fortsätta räkna så måste jag ha det där beslutet på måndag då sonen åter ska besöka det roliga sociala kontoret för att se om han kan få pengar denna gång då. Det är nämligen så som jag skrivit tidigare att FK räknar med att inneboende betalar hyra för sig och drar av den schablonmässiga hyran på det bostadstillägg som ska betalas ut till mig. Således måste sonen ha en inkomst för att kunna betala detta belopp till mig och den inkomsten ska han nu söka om på måndag. Och hyran ska betalas inom en vecka dessutom.

Det finns inte utrymme för sådant här trassel i mitt liv. Jag blir sjuk av stress. Jag är allergisk mot stress. Jag tränar på tillit. Jag tränar på att ha tillit. Jag lever i tillit. Nästan jämt. Men det fungerar inte när jag inte har det ekonomiska läget under kontroll. År efter år har inkomsterna varierat från månad till månad, från en inkomstkälla till x antal olika och alltid, alltid måste det gå ihop. Jobb, a-kassa, sjukersättning, sjukpenning, bostadsbidrag, bostadstillägg, AFA och.... Pust. Inget får missas, inget får komma för sent, inget får haka upp sig. Lägg därtill krångel med fogden ovanpå så är röran en hel smet. Men allt måste klaffa.

Varför? Jo, enkel matematik: Summan blir för liten för att det ska finnas några marginaler. Att inte ha marginaler skapar stress. Jag tål inte stress. Minsta ändring skapar risk för tomrum, perioder av osäkerhet. Som skapar stress. Jag tål inte stress.

Just nu står Försäkringskassan för min stress. Och socialtjänsten till viss del. De säger nämligen att jag ska försörja sonen vilket jag gärna vill. Men däremot säger FK att han ska försörja sig själv och betala hyra. Näe, det där får bara lov att lösa sig.

Fk vill dessutom att jag ska börja arbetsträna, det skapar också stress. Jag tål inte stress. Men det löser sig, de behöver mera underlag, mera papper. Jag har inget val så självklart löser det sig. Det gör det ju alltid. Det har det gjort varje gång tidigare jag genomgått den processen. Undrar vad det kostar förresten gång på gång. DET är i alla fall inte min matematik.


Och matematik är inte min starka sida. Men hur fogden kan räkna ett underhållsstöd som betalas ut till ett myndigt barn som min inkomst får jag inte att gå ihop hur jag än räknar. Men det är väl å andra sidan en helt annan matematik.

Ilska gentemot bristande service hos fogden

Läste TheRockers blogg och blev så förbaskad så skrev en lång kommentar.

Den kommer här som inlägg också.

Upprinnelsen till ilskan kan du läsa här.

*********************

Jag vände mig till kronofogden för rådgivning och stöd i juni 2010 och fick veta att det sysslar de inte med utan det gör kommunens skuldrådgivare. Som har ett års kötid. DET är också ISKALL VERKLIGHET.

Ett annat tillfälle, också i juni 2010, besökte jag det nyinrättade Servicecenter i min stad för att lämna inkomstuppgifter, lämna in ett kostnadsförslag på glasögon och fråga något mer. Då ringer de på expeditionen till kontoret ett par våningar upp i samma hus och ställer frågan de själva inte kunde svara på. Varpå jag får frågan om det går bra på telefon istället för att handläggaren kommer ner.

Jag blev så paff så svarade ja. Och hur kul var det att stå där bland väntande folk och prata i en telefon då?

Så att fogden pratar om service och stöd - det visar de inte. Jag skulle hellre se det stödet genom handling i vardagen när jag kontaktar dem än på deras snygga broschyrer och flashiga t-shirtar.

Attans vad arg jag blev nu. Med andra ord ett bra inlägg.
********************

Det vore intressant att läsa mer om Fattigdomsdjupet, Sonja Wallbom och  European Anti- Poverty Network. Det ska jag göra nu.


Uppdatering:

År 2010 är utsett till det "Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning" och kommer att uppmärksammas i samtliga medlemsstater med en rad aktiviteter, kampanjer och projekt. Svenska ESF-rådet har fått regeringens uppdrag att administrera temaåret i Sverige.

EAPN Sverige organiserar en omfattande socialpolitisk dialog mellan brukare och beslutsfattare under Fattigdomsåret 2010. 

Loppisfyndat

En degspade kostar omkring 150 kronor som ny ute i butik. Häromdagen hittade jag en på loppis för 10 kr. Till och med sonen som annars tycker jag är besvärlig med mina "fynd" log stort - med sådan kan man få in och ut pizzor ur ugnen lättare.... :) Jag ska ha den till mina surdegsbröd jag... har hunnit svära många gånger redan över 250 grader varm ugn och skjuts in med degklumpen! Utan att tappa för mycket värme så fort ska det gå...

På samma loppis fann jag också en kruskavel som också kan gå på 150 kr. Men de tror jag man kan hitta billigare på stormarknader med fler ställen. Det är de där specialgrejerna som är dyrast, de säljs inte överallt. Men jag gav en tia för kruskaveln jag. Stolt! :) Så här ska provas att baka knäckebröd på surdeg minsann. Men inte idag.

Kommer osökt att tänka på Emil som for på auktion och kom hem med både degspade, halta Lotta och brandsläckare... förutom Lukas såklart! :)

Meditationspallen för 15 kr fick stå kvar... har spanat på den länge men frågan är jag kommer att använda den... Avstå är också en konst. Speciellt på loppis. :)

Så nu får jag meditera över att fynda mera utan pall även i fortsättningen. Önskar mig nämligen en baksten, passade inte på att köpa en på MediaMarkt då de såldes ut förra sommaren för 59 kr. Hur kan man vara så korkad?? Det var innan jag hade börjat baka på det nuvarande sättet.... suck. De kostar runt 500-lappen i vanliga fall liksom...

Det är vådan av att inte alltid ha pengar... det blir dyrare på så sätt. Ganska ofta. Men inte alltid. Inte på min loppisdag häromdagen. Bilden lånad av Bagaren&Kocken. Måste väl tillägga att min brödspade är något mindre och mer "lagom" till mina bak! :)

Jag har kollat in bloggen i internet explorer och den ser inte klok ut med bilder som delar sig och annat trams. Min dator orkar knappt driva den webbläsaren så jag använder Google Chrome... och däruti ser bloggen helt okej ut... trist att den inte gör det överallt. Så ha överseende - lösningen kommer nog med tiden.

Självmord Suicid

Något som det inte talas speciellt ofta om är självmord. Det är vanligt. Så pass vanligt att många av oss har någon nära som tagit sitt liv. Att tycka att livet blivit så pass svårt att det är outhärdligt att klara av längre ligger nära tillhands då man lever som överskuldsatt och inte har något ljus längre fram att längta till.

Ändå talar man inte om detta någonstans i samhället. Det göms undan, tigs ihjäl och är inget man vill "skryta med" inom statistiken precis. Istället väljer man att tala om Balans ifrån kronofogdens håll. Balans mellan dem som myndighet och inkassobolagen, ett gott samarbete. Läs mer hos TheRocker idag. Per Ahlin har skrivit ett mycket klart och tydligt brev till Kronofogden. Vi väntar på svar.

Paradoxen angående tystnaden kring självmord är att om det skrivs för mycket om dem så tenderar de till att öka... Så nu när antalet självmord åter ökar så är tystnaden större än på länge... Jag vet inte var jag hörde det, vet inte vem som kan ha fört det på tal men vad är det som händer? Hur får jag veta mera? Hur kan vi hjälpa?

Vill eller behöver du någon att prata med eller vill läsa mer? Ännu mer? http://www.spes.nu/

Uppdatering i ämnet kommer för det är angeläget. Fler dör varje år av att ha tagit sitt eget liv än vad som dör av trafiken.....

Vansinnet med soc

Jag har förstått att socialtjänsten ser rätt olika ut i vårt avlånga land. Kraven på de personer som tvingas gå dit och söka pengar för sitt uppehälle varierar. Som alltid i kontakten med myndigheter så orkar man inte ens bli förvånad.

Däremot förvånas jag över alla uppgifter de ska ha in för att en person över huvudtaget ska kunna få ekonomiskt bistånd. Eller försörjningsstöd som det heter på vår kommuns hemsida. För övrigt det enda stället det ordet används på. På hemsidan alltså.

Sonen fick en lista som han skulle fylla i med sökta jobb. Vi klarar oss inte utan de pengar han ev kan få för de kommer att få räcka till precis allt som en 19-åring kan kosta en helt vanlig sommar. En mycket ekonomisk 19-åring ska väl tilläggas. Eftersom han inte började söka jobb i januari detta år fick han avslag på det han sökte för juli månad, juni sökte vi inte ens. Avslaget var förresten på ca 7 sidor med 5 bilagor... jag skämtar inte!!!

Vi levde ju i villfarelsen att vi skulle klara oss ändå på studiebidrag och underhåll. Och utmätningen var ju bara en extra liten krydda därtill. Och därmed anmälde han sig inte hos arbetsförmedlingen. Tre års studier tog ut sin rätt i slutet av terminen och han var så trött så behövde få bara vara. Men underhållet uteblev och den ekonomiska realiteten slog till. Nåja, avslaget på sökt bistånd är ett faktum och självklart överklagar vi ett beslut som vi inte är nöjda med. Om inte annat så för att jävlas lite och låta skattepengarna gå till rättsväsendet lite grand... eller vart de nu tar vägen... Men främst för att vi inte är nöjda med att inga pengar få. Eller han. ;)

Men så kom ju så den glada nyheten att han kommit in på högskolan. Yes! På förstahandsvalet.

Men den ekonomiska realiteten kvarstår. Någon form av ekonomiskt tillskott måste ske annars överlever vi inte... nåja, det gör vi kanske eftersom det finns lite mat kvar från föregående månad i frysen men... nåja. Det är ju bra om vi kan betala hyran och elen i alla fall förutom lite mat. Och att sonen kan köpa sitt efterlängtade busskort så han självständigt kan åka till kompisarna vore ju drömmen.

Den ekonomiska realiteten är sådan att man  måste söka jobb för att få detta ekonomiska tillskott. Fast sysselsättningen är klar från slutet av augusti. Nåja, varför ska de betala ut pengar utan motprestation när de har rätt att kräva sådan? Så, här läses platsannonser och fascinationen är rätt stor. Få it-företag tar emot ansökningar via e-post. Däremot är städföretagen pigga på det.... du kan till och med söka jobb som diskare via e-post! Inte illa.... :) Men vilka undermänniskor de söker efter.... Jag har nog aldrig träffat sådana personer de skriver om... undrar om de existerar?

Snacka om att det är ett spel för gallerierna. Hade jag inte levt på existensminimum hade jag inte utsatt honom för detta så hjälper så gott jag kan. Hur mycket den hjälpen består av behöver ingen veta. :)

Perspektiv

Oavsett om man tillhör en grupp som har det förhållandevis bra ställt i samhället eller en som har det mindre bra ställt så måste man ibland ställa sig utanför sig själv och skapa sig nya perspektiv över sig själv, omgivningen och samhället.

Ett minimikrav man skulle kunna tänka sig ha på en politiker är väl ändå detta. Men är det inte så att många av den yngre generationens politiker är skolade för att bli just politiker - inte människor med livserfarenhet som bildar ett tvärsnitt av samhället som helhet. Utan just politiker. En tidigare chef till mig valde att kalla dessa ungherrar för broilers. Ett rätt passande uttryck. Välgödd med färdiga åsikter, skolad och tränad i medieframställning, skolad i att med så många ord som möjligt säga ingenting.

Att jag som vanlig medborgare tror att dessa broilers ska kunna föra min talan känns som en utopi. De kan nog föra lobbyisternas talan och föra fram de stora vältaliga inkassobolagens åsikter till lagstiftare och tjänstemän som vill skaffa BALANS med hjälp av broschyrer och t-shirtar. Varför samarbetar inte myndigheten med herr X och fru Y och gör ett uttalande om vad hon eller han tycker....

Jag tror och vet att det finns duktiga politiker med perspektiv på samhället från olika håll. Deras röst är dock inte lika genomträngande som de mediatränade broilers med kontakter sen långt tillbaka. Men om alla dessa små skriker och låter så borde den kören med tiden ändå bli så pass stark att även de rösterna blir hörda... Så vi får inte ge upp.... Vi måste fortsätta peppa dessa duktiga så de orkar en liten stund till, och en till och en till.... för rätt som det är så kommer vi ändå ihåg:

...att fem myror faktiskt ÄR fler än fyra elefanter.....

Det jäser, pyser och fräser...

Igår blev en intressant dag.

Ulrika bloggade om Intrum Justitia och avkastning på fodringar. Vidare om hovrättens åsikt om att det är orimligt att borgenären ska bli belastad med gäldenärens umgängeskostnader... Hallå??? Det här går inte ihop alls... Mer om detta kommer, var så säker. Både här och där.

Johnny rockade loss kring Intrum Justitia, balans och Beatrice Ask. Fortsättning följer garanterat om BALANS. Och ask och intrum... såklart.

Dwight hade hittat en krönika om sms-lån och oviljan hos politiker att lagstifta kring dessa skriven av allas vår Plus-Sverker

Och så fortsätter det dagen lång.

Sammantaget kan jag bara konstatera att ju mer uppmärksamhet dessa berättelser och synvinklar på ett gigantiskt samhällsproblem får i media, ju större chans har vi att en förändring kommer...

För nu jäser, pyser och fräser det både här och där... och ju fler vi blir som vägrar vara tysta - ju svårare blir det. Vi vägrar tystnad. Faktiskt. Det händer massor i de s.k. sociala medierna... sök, läs, finn och tyck till. Var inte tyst bara.

Skulsaneringsteamen o Madame Ask

Heja heja på mig själv! För någon månad sen lämnade jag in min ansökan om skuldsanering så lever på hoppet. Tycker 15 år i denna sits räcker. Med råge. Nu vill jag få börja mitt nya liv. NU.

Men många fler än mig söker så köerna är långa.

På Fattiga Riddares Forum har jag dock läst att teamen som sköter våra ansökningar fått 50 miljoner för att anställa fler inför att nya skuldsaneringslagen skulle träda i kraft..... men någon ny lag blev det inte. Hmm... Men pengar fick de till att sköta ansökningarna...

Så vad är det som händer eftersom beskeden på de flesta kontoren verkar dröja allt mer... Nåja, semestertider är semestertider för all del.... hmm...

Men.... Törs man gissa att ansökningarna blivit ännu fler just sista två månaderna eller???? För 50 miljoner borde ju vara ganska många tjänster eller?

Beatrice Ask: Du kan inte bara se till att vara kompis med inkassobolagen. Du måste även se till de mänskliga värdena hos de som lever som skuldsatta. Även vi vill ha semester någon gång, typ vart annat eller vart femte år. Minst. Och vi vill att föräldrar ska få vara föräldrar och ha råd att umgås med sina barn och ge dem mat därtill - varannan helg om inte på heltid. Det vore väl ändå ett minimum? Inte är det väl för mycket begärt heller. Tycker jag. Men uppenbarligen inte du.

Att vilja väl

När man ibland behöver hjälp från andra blir man så glad när man upptäcker att folk vill väl. Vänner som gör sitt bästa, främlingar som ställer upp oväntat, ibland kanske bara i form av ett leende eller någon liten kommentar.

Sen har man det här med olikheten hos de människor som anser sig besitta en viss makt. Myndigheter tänker jag då på. Tänk om var och en kunde gå till jobbet och tänka att Idag vill jag göra gott.... idag vill jag väl. Jag vill andra människor väl... Tänk vilken skillnad en sådan person skulle kunna göra för många andra under en endaste liten arbetsdag bara.

Jag stötte på en sådan person via telefon på Försäkringskassan i förra veckan. Hon ansträngde sig lite extra, gick och frågade när hon inte visste hur hon skulle göra då något som skulle gått automatiskt inte gjort det... och hon löste det, informerade mig och var trevlig.

Tänk vilken skillnad ett sådant bemötande gör. För henne själv. För mig. För de runt mig.

VILL MAN SÅ KAN MAN.

Överlevnadskonstnär

Ett land blir inte bättre än hur de som har det sämst ställt har det. Var tog solidariteten vägen? Jag vill gärna tro att gemene man vill att alla ska ha det bra i vårt fina land.... men varför vill inte alla det?

4482 kronor ska räcka till väldigt mycket som Ulrika skriver i Fattiga Riddarnas blogg igår.

Det fick mig att tänka på vilken överlevnadskonstnär man blivit. Ibland glömmer man det. Här följer några exempel.

Att baka bröd. Bröd är fruktansvärt dyrt och det är något som går att fixa hemma istället för att handla dyrt i butiken där brödet ofta inte är speciellt gott, undantag finns men de är få. Under vintern lärde jag mig att baka med surdeg. Det är ren och skär magi. Jäst är inte dyrt men det är en fascination i att se vatten, salt och mjöl förvandlas till gott, mustigt bröd som är väldigt hållbart. Det man behöver är en degbunke och en slev att röra med... samt en ugn att grädda brödet i... eller baka av som proffsen säger. Tack till alla bloggare som delar med sig av sina tips. Igår blev det till och med pizza bakat på surdeg... så smarrigt! :) Önskar jag kunde göra ost hemma också... :)

Extrapriser. Att hitta det mesta man vill köpa till så bra pris som möjligt är en sport. Som sonen en gång uttryckte det när vi hade ca 70 kr att handla på ica maxi för. De har självscanning system där och man kan ha koll på vad det kommer att kosta i kassan. Minus rabatter, kuponger etc som avslöjar sig i kassan. Gör vi si kan vi göra så, eller så gör vi så, så blir det si.... "Mamma... det är mycket roligare att handla när man har ont om pengar...." Ja, vad säger man.... gör man det till en sport så går det...

Prismedvetenhet. Man blir en fena på att hitta saker på extrapris och vet var man kan köpa olika saker till bästa pris. Ögon och öron öppna jämt. Undrar vad som skulle hända om den energin kunde användas till annat... Nåja, det är som det är. Och för att försöka uppnå bästa balans hos sig själv gör man så gott man kan. Är ett kilo hamburgare 12 kr billigare på Lidl så inte sjutton handlar man de på Maxi inte. Så är det.

Loppisar. Underbara upfinning. Många saker finns till och med i nyskick, andra väl använda men ändå välkomna. Pocketböcker kan man få för en femma istället för ny till mycket högre pris. Väntar man länge på en viss bok blir man desto gladare då den finns där i hyllan en dag. Hade jag kunnat köpa kläder begagnat skulle jag aldrig handla på annat sätt, himmel vilken skillnad i pris det är.

Fler exempel kommer framöver, nu har regnet äntligen tagit uppehåll och jag ska gå ut.

Mod

Från Missmod till Mod.

Är djupt imponerad av Anna-Karin från Föreningen Insolvens som deltog i inslag på Rapport under onsdagen. Helt underbart att få vara skuldfri och hjälpa andra att kämpa sig ur skuldträsket. Rapport har listat de värsta skuldfällorna - mitt i sommaren!

Anna-Karin har tagit fram en mall som är enkel att fylla i och få överblick över sina skulder, man kan räkna ut procentsatser, månadsbetalningar med mera. Alldeles utmärkt hjälpreda. Läs vidare och hämta filerna här: 

http://skuldverktyg.se/

Jag har dock utvecklat en liten "allergi" mot uttrycket "göra rätt för sig" då många skuldsatta genom åren "gör rätt för sig" gång på gång utan att bli skuldfria.

Att göra rätt för sig är annars något de allra flesta strävar efter så fel är ju inte det uttrycket... det är svårt när man har med inkassobolag att göra det bara...

Men vilket MOD, jag är jätteimpad - synd att pratet om Insolvens inte kom med - det får bli nästa gång.

Tack för tipset Mannan - Läs mer, se inslaget här:
http://resurspank.blogspot.com/2010/07/svt-rapport-100713-har-ar-de-varsta.html

Missmod

Ibland händer det att även jag, som vanligtvis är en rätt optimistisk och glad person, drabbas av missmod. Idag är en sådan dag.

Tycker ibland att livet är bra orättvist.
Andra gånger att det är som det är och det är okej att leva med min livslott.

När inom mig ett hopp om att kunna hjälpa och stötta andra för att se en mening med det som sker.

Men just idag är det motigt.

Tror jag skyller på vädret. Åskan går ute och värmen är hemsk. Gillar inte sommaren när den är så här. Kan inte åka på någon semester, har inte kunnat på många år.

Men jag är en överlevare. 19-årige sonen berättade häromdagen att de roligaste somrarna var när vi fick åka på lägret. Lägret anordnades av mitt fackförbund och vi var nog med tre eller fyra gånger. Det kostade 150 kronor per vuxen och allt ingick utom resan dit för oss som inte bodde i Göteborg för därifrån gick det buss. Annars ingick precis allt. Lagad mat i matsal i dagarna fyra, bad i sportanläggningens pooler minst två gånger om dagen. Minigolf, tennis, tipspromenader, tävlingar, utflykter med mera med mera. Vi fick till och med poletter till solarierna om vi ville. Vi bodde enkelt i gymnastikhallen och dess omklädningsrum, eller på campingen för de som hade husvagn eller tält med sig. Tills facket kom på att det var för dyrt i förhållande till antalet medlemmar som fick del av det.

Självklart ingick det olika kurser/seminarier - vi var ju ändå där med facket. Men det var bara nyttiga och trevliga saker som man själv anmälde sig till efter intresse. Diskussionerna i grupperna blev bra och intressanta och gav olika perspektiv. Därtill kunde man välja minikurser utifrån hobbies någon vända också, så underbart trevligt. Barnen hade därtill barnvakter så föräldrarna kunde förkovra sig utan oro. :)

Sista gången det anordnades var det bara öppet för arbetslösa och sjukskrivna medlemmar och det blev inte riktigt samma sak som då det var mängder med blandat folk. Och sen tog det slut.

Tänk vad ett sådant initiativ kan förändra världen för så många. I alla fall för oss. Och jo, vi var fler som grät när de nyanställda ombudsmännen sa att det inte blir fler läger.

Men bra semesterminnen har min son trots allt. Tack vare facket.

I valrörelsen talas det för första gången på många år om SOLIDARITET. Det är nog ingen slump. I Sverige år 2010.

Myndigheter

Idag har jag varit med det vuxna barnet hos socialtjänsten för att söka pengar då han numera ska vara självförsörjande. Det är intressant med nya erfarenheter och sluta fascineras av olika galenskaper det gör jag då aldrig. Speciellt inte om de drabbar mig och mina nära. Än mindre då våra svenska myndigheter är inblandade.

Den 30 juni stod det klart för mig att det sista underhållet inte hade betalats ut till min 19-åring - samtliga våra matpengar för 3 veckor framåt var helt borta således. Vid koll med Försäkringskassan (FK) visade det sig att underhållsstöd betalas ut i FÖRSKOTT. Detta är troligen något jag fick information om och borde haft i minnet i de senaste 19 åren sen barnet kom till världen... men icke - glömska må vara förlåtet. Men ack så jobbigt när det drabbar en 19 år senare... suck. Således hade de 1273 kronorna betalats ut sista gången i maj månad. Bostadsbidrag å andra sidan betalas nämligen ut i EFTERSKOTT - det hade jag däremot koll på för därifrån kom det brev om att mitt barn nu skulle sluta skolan enligt planerna och att det var dags att förnya ansökan alternativt meddela om ny sådan ej skulle inkomma. De skulle i så fall meddela bostadstillägg att vår situation ändrats och det skulle ej behövas någon ny ansökan dit. Skönt - ett problem mindre tänkte jag.

En vecka senare, eller två, kom ny blankett med anvisningar om hur det skulle fyllas i. Igen. Lämnade förra ansökan i januari.

Vid ifyllandet av ansökan om bostadstillägg ska barnet anges som inneboende med släktskap. FK förutsätter att inneboenden betalar hyra. Om de inte betalar hyra så tar de ändå det för givet så där finns inget undantag att få alls. Som vuxen bor man nämligen inte gratis i FK-världen. Och barn är inte barn efter avslutad gymnasieskola.

Tack vare det uteblivna underhållsstödet kan inte Kronofogden ha utmätning på min sjukersättning denna månad då vi är två som ska leva för priset av en. Så det skulle komma tillbaka till oss. Det var bara det att jag redan hade fått det beloppet tillbaka för vi blev lovade att köpa glasögon till barnet som var i stort behov av det och som lydig medborgare hade vi ju väntat till maj månad för återbesök som optikern föreslog i december. Så dumt att jag inte begrep att vi skulle gått direkt då utmätningen började igen i våras. *suck*  Pris 1798 kr i maj för ett par glasögon. Billigt ändå, gott med konkurrens ibland för oss kunder.

Således kom det utmätta beloppet åter till oss. Som det sen inte fanns utrymme för. Maj månads utmätning kunde de inte skicka tillbaka heller för den var redan vidarebefordrad till borgenärerna. Att barnet tagit ett privat lån på 1500 för att få hämta ut sina färdiga glasögon som var hett eftertraktade bryr sig ingen om. Men fortsättning följer nog snart, det brukar det göra. När man har med myndigheter att göra.

På Kronofogden däremot räknas barnet inte som barn längre och således upphör han att existera hos dem. Men hade han haft sommarjobb hade han funnits kvar, tydligen. Annars hade de nog inte frågat om det. Men något sådant har han inte. Förbehållsbeloppet sänks och det gäller bara för mig och mina utgifter, att mitt barn behöver tak över huvudet, schampo, strumpor och mat det är inte deras bekymmer. Och jag erkänner - jag är rätt tacksam för det. De har räknat med hans studiebidrag och underhåll vid utmätningen - pengar som jag inte juridiskt har någon som helst rätt till för de kommer direkt till honom efter 18-årsdagen. Så kan han nu framöver dra in några enstaka kronor är han värd att till sist äntligen få behålla dem själv.

Jo, så till det där med dagens begivenheter. Vi fick relativt snabbt tid för besök hos Försörjningsstödet på socialtjänsten - 12 dagars väntan bara, det tycker jag faktiskt var ok. Barnet fick fylla i sin ansökan själv - välkommen till vuxenvärlden. Han fick fylla i listan över sökta jobb för den måste lämnas in om man ska kunna få några pengar alls. Och så gicks ansökan igenom - hyra och sådana oväsentligheter har man inte om man bor hemma hos föräldrarna fick vi veta. Nähä. Så här är barnet alltså barn fortfarande och ska försörjas av mig som förälder. Och jobb det skulle han ha sökt redan i januari för han visste att han skulle bli arbetslös i juli. Att meningen var att han skulle gå en högskolekurs över sommaren och få behålla studiebidraget och ha sysselsättning det räknas visst inte. Och att han därmed skulle stå utan pengar visste han alltså redan i januari enligt denna myndighets resonemang. Så pengar skulle inte gå att få den vägen inte. Men kanske nästa månad om han sökt jobb tillräckligt bra.


- Men då överklagar vi självklart för det beslutet är vi inte nöjda med, sa jag då direkt. 


-Ja, det kan man ju självklart göra men då lutar vi oss mot tidigare domar så den vägen är det ingen större idé att gå. Men rätt att överklaga det har man.


-Men tro inte att det blir annat beslut pga det inte... typ så var beskedet. Som jag sa i hissen på väg upp dit till sonen: "Går det så går det"... Överlever gör man ju alltid men då har vi i alla fall försökt.


Nu är det så här att när jag var väldigt sjuk 1996 och drog på mig mina skulder hade jag kontakt med socialtjänsten, jag gick i terapi på heltid och mådde otroligt dåligt av många orsaker. Då fick vi ekonomiskt bistånd som det hette på den tiden. En kortare period. Jag fick avslag och så var det med den biten, jag orkade inget mer där och då. Då frågade personalen mig om jag var nöjd med beslutet om att få avslag på min ansökan - vilket jag var tvungen att svara nej på fast jag egentligen struntade i vilket där och då. -Men då måste du överklaga... fick jag veta där och då. Men det orkar jag inte sa jag och grät och hade ångest och tyckte livet var skit överlag. Så på plats hjälpte de mig att överklaga och sa muntligen direkt att det nog skulle lösa sig och att jag skulle ägna mig åt min terapi jag.... *ler*

Snacka om att samhället har förändrats. Vilket himla tur att jag också gjort det.

Är jag inte nöjd med beslutet så ska jag självklart överklaga det.

That´s it.

Nåja, nu är det inte mitt beslut utan sonens men jag hoppas få "hjälpa till" där... Det ska bli högst intressant att se vilken paragraf i socialtjänsten de hänvisar sitt avslag till, samt vilken dom de hänvisar besväret till senare. Jag är nyfiken och den lede flög i mig på vägen därifrån minsann. Upp till kamp!, sjöng det inom mig! Nåja, jag måste ju lyssna på barnet som bestämmer över sitt liv så någon bulldozer tänker jag inte vara men lite besvärligt vore allt roligt att få vara en stund i alla fall. Om inte annat bättrar vi väl på statistiken lite. Någonstans.

När jag torrt konstaterade att om han får avslag så vill jag fylla i en ansökan tack. Men se det gick inte. Då fick jag allt gå hem och ringa på telefontiden nästa dag och be om en tid och göra om proceduren igen. Men ni har ju väntetid? Det är NU vi inte har några pengar... Jo, akuta tider hade de ju och 53 kr om dagen i mat har man rätt till.... så visst kan de lösa det om situationen är så. Nä, jag har lånat 1200 av en kompis säger jag... mitt dumma fan. Att jag har 200 kvar av de pengarna är ju god hjälp så vi överlever men hur sjutton ska hon få tillbaka sina pengar då??? Suck. Det var ju därför det var så viktigt att sonen blev beviljat bistånd - då kunde jag lämna tillbaka de pengarna til henne. Men näe, någon egen tid det orkar jag bara inte med, en tid per vecka får baske mig vara nog. Hur mycket rätt till matpengar vi än egentligen har. Men här haltar mitt resonemang känner jag, jag skyller på värmen.

Nu till en annan märklig erfarenhet av idag. De ska ha sonens kontoutdrag tre månader bakåt i tiden samt ett utdrag över eventuellt sparande. Det här har jag aldrig stött på tidigare och visst kan de väl få det men som princip undrar jag om det är lagligt? Idag betalas nästan allt med kort och via internet så vad händer då med integriteten? Det här förstår jag inte alls och hur forskar jag vidare i detta? Det de är ute efter att inspektera är om det gått in summor för då räknas de som inkomster och dras bort från försörjningsstödet.... Puh? Han skulle ju få avslag???

Till saken hör att det ramlat in lite pengar till studentpresenter i juni månad. Det sa handläggaren att de inte bryr sig om dock. Men jag hade sparat i 32 månader, sonen själv i ca 15 mån så tillsammans med pengarna som vännerna  och släktingarna förde över blev det till en liten nätt summa.... Som då ska räknas som inkomster fast de inte gör det??? Eller? Näe, det här begriper jag inte alls. Pengarna är självklart förbrukade, det inköptes en dator. Vilket många i den klassen gjorde som avslutning då skolans datorer var rejält slitna efter 3 år och inte mycket att köpa ut. Och ett absolut livnödvändigt arbetsredskap på högskolan....

Tjing plong slut - studera.nu har idag meddelat högskoleantagningarna och - SONEN KOM IN PÅ SITT FÖRSTAHANDSVAL MINSANN!!! Så glad jag blev verkligen - han börjar på högskolan i augusti.... Något inom IT så nog var det en god investering han gjorde allt i och med sitt datorinköp.

Och som fattig ensamstående skuldsatt mamma kan jag bara konstatera att 100 kronor per månad i 32 mån gör en himla bra studentpresent till slut.. så glad jag är att jag inte gav upp om den biten även om det var nära ibland. :)

Så med den glada upplysningen avslutar jag detta megalånga inlägg.... :)

Ett otroligt talande exempel

Det här exemplet är så otroligt talande så jag lånar det från Ulrikas blogg, publicerat den 24 mars 2010, se hela inlägget via länken efter citatet. Det fick mig att förstå att jag inte är skyldig till att det gått som det gått med skulderna... Nåja, det tyckte jag inte tidigare heller innerst inne men det lyfte en stor del av skuldbördan jag släpat med så länge. Vad jag än gjort, hur livet än sett ut så är vansinnet i nedanstående räkneexempel så otroligt tydligt talande för sig självt så  läs själv och häpna. Jag blev arg och skrev en insändare i lokaltidningen som faktiskt publicerades helt oredigerad. Där ser man vad lite inspiration från andra kan bidra till.


"300 000 kr i skuld. 30 % ränta. Kronofogden driver in 5 000 kr från en arbetslös per månad. 60 000 kr transfererar Verkställigheten från den arbetslöses lön till ex.vis Intrum Justitia per år. Efter att borgenären fått 60 000 kr så är den arbetslöse nu skyldig, inte 240 000 som man skulle kunna tro, utan 330 000 kr. Nytt år. Fortsatt löneutmätning. 12 mån senare, 60 000 nya, friska pengar transfererade medelst verkställigheten till borgenären. Nytt skuldsaldo. 360 000 kr. Nytt år. Fortsatt löneutmätning. Nu har borgenären fått 3 år * 60 000 kr = totalt 180 000 kr via Verkställigheten. Nytt skuldsaldo 390 000 kr...

10 år efter skulden ramlade in till Verkställigheten har statliga tjänstemän transfererat 600 000 kr till borgenären. Gäldenären har betalat 600 000 kr på en skuld på 300 000. Efter tio år av löneutmätning har skulden, trots 600 000 kr inbetalat, nu växt till 600 000 kr... Kan det här vara förklaringen till att varken banker eller inkassobranschen är så särdeles intresserade av en förändring och gör allt som står i deras makt för att allt ska bli vid vad det är?

Jag kan förstå det. Borgenärerna "is in it for the money". Vad jag inte kan förstå är politikernas ovilja att balansera upp detta fullständigt glasklara vansinne."

Read more: http://insolvenssthlm.blogspot.com/2010/03/och-idag-ska-jag-prata-om-skulder-igen.html#ixzz0t1w7dSqT 

Första inlägget!

Hej hej, spännande att dra igång en ny blogg! Jag är sedan många år en van bloggare men har skrotat de gamla bloggarna vartefter intresset i livet svängt. Ett par bloggar har jag aktiva men den här vill jag hålla mer anonym än de andra så därav ännu en ny blogg. Varför? Jo, ämnet är känsligt, tabubelagt och vitsen med att kunna skriva fritt är att inte behöva tänka på VAD man skriver, NÄR man skriver och kunna känna sig FRI.

Tanken är att bloggen ska handla om vardagen för en sjuk, ensamstående, arbetslös, välutbildad och överskuldsatt kvinna mitt i livet.

Mitt i livet men också ganska mycket utanför livet och samhället på grund av ekonomiska bekymmer som uppstod i mitten av 90-talet och som sedan inte fått sin lösning på grund av det otroligt märkliga regelverk vi har i Sverige. Det går inte att bli skuldfri utan hur ärligt och hårt arbetande du än är så bygger systemet på att du ska vara kvar däri.

Samhällsekonomiskt är det inte klokt, vi som grupp kostar samhället mellan 50 och 60 miljoner om året - pengar som skulle kunna användas mycket bättre än att låta oss stå utanför.

Nästa generation - våra barn, får inte de förebilder de har rätt till och vad det kommer att kosta samhället i det långa loppet.... Nåja, vi får se.

Den här idiotin får lov att ta ett slut inom några år, Sverige har inte råd. Och vi vill att arbete ska löna sig vi också.... och att sjuka och pensionärer också har rätt till ett värdigt liv - fast de inte KAN arbeta.

På återhörande.